La Napolitanità
Nostalgia.
Troppo Konfusione
Troppo sole.
Snön är ännu isande vit.
Trädens grenar gnistrar i gryningen.
Ja vad gör man.
Färger, odörer, rök och röra,
Canzone Napolitan
i klartext
Jag längtar till Italien
Italiens sköna land,
där små citroner gula
de lysa upp på strand.
??–berlosconi?–??
och ibland undrar man
varför det inte går att stava
Mardi gras
Denna dag i grönt, i malva , i rosa
Under himlens bleka melankoli
Drar de förbi.
Skaror av pierotter krönta med rosor,
I skymningen drar deras skuggor förbi,
I en natt mer stjärnströdd än andra nätter
Med skyarar av skimrande bleka paljetter,
( pärlor, opaler,
smaragd och rubin)
Pulchinellorna springer med krökta näsor..
Här sjunger en harlekin,
Musketörer ,markiser och allsköns häxor,
Klang från en mandolin.
Genom regnets glittrande färger hörs fjöjternas toner
När stadens lyktor slår ut.
Långt borta störtas kungen från tronen,
Dårarnas konung, hans regering är slut.
Ack! Karneval, karnevalskungen brinner!
Konungen brinner!
Sånger! Bengaliska eldar flammar!
Champagne! Dityramber!
Karnevalskungen brinner!
och kanonerna skjuter salut.
och månens lampa glänsande matt
Reflekteras av tusentals stjärnor i natt
(Rubiner, smaragd och opal)
Den liknar sagans mystiska lampa
Som någon gigantisk Aladdin gnider
Till dess ljus genom trädgårdens lövverk glider
och i träden tänds diamanter
( Pärlor, rubiner, smaragd och opal).
Larmet dör bort.
Natten dör bort.
Och dagen gryr, en gråblek dag.
Månne
Guillaume Apollinaire
också han ibland försvann i La Napolitanitá
